|
Arkitekt.
Född 1868-03-23. Död 1924. |
|
Axel Harald Boklund.
Född 1868-03-23. Död 1924. Arkitekt. |
f
Johan Christoffer Boklund.
Född 1817-07-15 i Kulla Gunnarstorp(M). Död 1880-12-09 i Stockholm(AB). Professor, Intendet för Nationalmuseum. |
ff
Johannes Christoffer Boklund.
Född 1779-01-19 i Gumlösa. Död 1857-06-27 i N:6 Ljungen, Allerums socken(M). Frälsebokhållare. |
fff
Jonas Åkesson Boklund.
Född 1727 i Råröd. Död 1812-01-21 i Gumlösa(L). Bildhuggare på Sinclairsholms slott. |
|
ffm
Christina Kraiser.
Född 1741-06-05 i Kristiansstad(L). Död 1822-01-10 i Gumlösa(L). |
|||
|
fm
Ingrid Agneta Fernström.
Född 1797-07-24 i Kulla Gunnarstorp, Allerum (M). Död 1871-08-06 i N:6 Ljungen, Allerums socken(M). |
fmf
Johan Petter Fernström.
Född 1760-11-01 i Sala(U). Död 1848-04-02 i Kullagunnarstorp, Allerum (M). Skollärare. |
||
|
fmm
Christina Stina Sophia Asplund (Aspendahl).
Född 1768-06-01 i Båstad. Död 1849-02-14 i N:6 Ljungen, Allerums socken(M). |
m
Johannaa Karola Stuttgardter.
Född 1833-07-05 i Fürth vid Nürnberg, Tyskland. Död 1897-10-11. |
mf
Stuttgardter.
Född i Fürth. Grosshandlare. |
|
|
Harald Boklund föddes i Stockholm 1868, som son till konstnären, akademidirektören,
nationalmuseichefen m. m. Johan Boklund. Trots denna bakgrund i Stockholms kulturelit
studerade han inte på Konstakademien utan for 1887 till Berlin för studier och praktik. Här tog
han intryck bl. a. av Hans Grisebach, Wilhelm Böckmann, Hermann Ende och Alfred Messel.
Vid 1890-talets mitt slog han sig ner i Malmö och arbetade 1895-1900 under firmanamnet
Lindvall & Boklund tillsammans med arkitekten August Lindvall. Kontoret var framgångsrikt och
man ritade exempelvis Apotektet Lejonet i Malmö. Efter sekelskiftet arbetade Harald Boklund
självständigt. Till de senare verken hör Hamnförvaltningen (numera Malmö högskolas
administrationsbyggnad) och den idag rivningshotade Maglarps nya kyrka. Utöver
arkitektpraktiken formgav Boklund konsthantverk, engagerade sig på många sätt i konst-,
kultur och föreningslivet i Malmö och tog på sig rollen som de skånska arkitekternas talesman.
Som sådan grundade han Södra Sveriges byggnadstekniska samfund och startade tidskriften
Byggnadstidningen, i vilken han förde fram sina idéer och sin arkitekturkritik.En central
frågeställning i avhandlingen är huruvida och på vilket sätt arkitekturen i Skåne kring 1900
skiljer sig från den i Mellansverige. Ett större tyskt inflytande i Skåne är uppenbart. Harald
Boklund uppfattade sig själv vid slutet av sitt liv som regionalist och företrädare för en regionalt
anpassad nationalromantik, men var som person minst lika mycket en kosmopolit.
Skrivet av Henrik Ranby
| |
|
Gifte och barn
Gift |